Klockan är i skrivande stund ca 14.00! Sovmorgon imorse?? Hmm nej, Ville vaknade kl 06,00 pigg som en mört, och då vaknade givetvis Molly också.....Hmph...Vet inte vad jag yrade om igår...sovmorgon.... Vi är ju tillbaks till vardagen och den ser ju ut så här! Ja ja vi startade dagen på bästa sätt! Mys och gos isängen, jag Ville och Molly, det var nog puss och kram kalas i en timmma innan vi gick upp!
Vid halv åtta gick vi upp för frukost, det hade börjat kurra i de små magarna. Vid frukost bordet sa Ville från ingenstans:
- Mamma, när ska vi åka till Moster
- I sommar, vill du det, svarade jag
- Nej, jag vill åka nu.
Klockrent svar! Givetvis vill ju inte en 4 åring vänta på något ända till sommaren!
Efter frukost städade vi i lekrummet, och jag tvättade bort fusk snön från fönsterna. Det var FÖRSTA och SISTA gången jag gjorde fusk snö på fönsterna, var inte lätt att få bort!
Sedan lekte vi en stund.
Efter detta var det dags för lunch, tidig sådan men eftersom frukosten var tidig blev också lunchen det, couscous.
Molly älskar att äta själv med händerna, har inte riktigt fått in sked tekninken än... köttet gick bra, och grönsakerna så kommer vi till det som jag ville mata, couscousen. Alla som har ätit cous cous förstår varför. Men den är envetna lilla musen skulle äta själv annars tjöt hon så både jag och Ville önskade att vi hade hörselskydd, var kommer denna rösten ifrån???? Jag kämpade ändå på lite fint så där men så fort jag närmade mig med skeden slog hon bort den. Till slut gav jag upp. Hon fick sin tallrik! Lycklig som få strålade ansiktet i ca 30 sek innan det resterande i tallriken låg på golvet! Couscous matta!!!! Överallt var det couscous!! Så det vara bara för mamma att börja städa.
Efter lunchen gick vi ut, först till affären och sedan en promenad. Väl hemma, sågade jag itu granarna och städade upp utanför, med hopp om att Pierre tar grejerna till tippen imorgon.
Efter en stund gick vi in och barnen åt lite banan, Molly sover nu och Ville tar det lite lugnt till Mr McQueen såklart.... och kl är fortfarande typ 14.00
Hur lång kommer denna dag bli??? Känns som den rullar i snigel fart, allt för att vi drog igång så tidigt...
Ja ja får väl knalla ner en gång till till affären, glömde nämligen köpa jäst, tänkte baka foccacia i em.
Imorgon ska jag äntligen få lite egentid igen, ska åka in till Göteborg! Det ska bli så härligt!! Bara jag och jag och så.....jag. Ego jag vet, men ibland är det så skönt!
Puss Och Kram Milla
onsdag 20 januari 2010
tisdag 19 januari 2010
Kanske dags att ta upp kontakten igen.....
Ungefär ett år sen sist.... Ja mycket har hänt, men det vet ju ni som läser redan om så jag känner att det finns ingen anledning att dra upp allt från början!
Livet rullar på, alldeles för fort kan jag känna, Mollysen är 9 mån och Ville fyller snart 4 år, vart tog tiden vägen, men den går ju fort när man har roligt, brukar man ju säga. Livet känns väldigt bra! Vi är glada och lyckliga! Visst finns det dagar när när man kanppt orkar räkna till tio, men så är det ju att vara småbarn förälder, och de dagarna fanns ju innan också men berodde på andra saker, det är ju livet!
Tog en paus i bloggandet för ca 1 årsedan, det kändes inte som jag hade något vettigt att skriva, orden kom inte naturligt.
En tuff graviditet, 3 års trots och en STOR längtan efter hus gjorde att livet inte kändes som det gör nu. Jag hade svårt att hitta energin till att skriva, men kanske att den flödar nu när det var så länge sedan!
Nu har vi acklimatiserat oss i den nya staden (eller orten) och i området och vi trivs väldigt bra! Fantstiska grannar och en bra blandning av människor med alltifrån barnfamiljer till äldre. Ville har kompisar och det finns massa småttingar så Molly kommer ha fullt upp isommar (och jag med antar jag)
Igår satt jag och Pierre och planerade lite inför vår och sommar, vi vill lägga ny altan och stenplattor samtidigt som vi ska åka till systrami, men som mitt mål alltid är -Vill man så kan man, ivärsta fall får vi ju vänta med en grej, men det blir inte Systrami, det är vi överens med! Det känns så skönt att han njuter lika mycket som jag över att åka dit!! det gör mig lycklig!
Ska försöka boka i slutet feb. Jippie!
Förra veckan var vi i Sälen med våra vänner,en ur härlig resa som innefattade det mesta! Otroligt tacksamma är vi för att vi fick åka med! Carolines jobb har nämligen stugor där uppe.
Vi visste inte riktigt hur Ville tycka om det här med pjäxor och skidor, om det skulle klämma, bli kallt mm mm, han gör ju inget som han inte vill, om ni förstår vad jag menar. Men han fullkomligt älskade det! Och blev så duktig! Han tom grät ibilen när vi skulle åka hem. - Varför måste vi lämna tillbaka skidorna, jag vill åka mer. Sötnosen. Det hjälpte inte ans att förklara att nästa år är skidorna och pjäxorna för små, han ville inte hem. Så det var definitivt inte sista gången som vi åkte till fjällen!
Och Molly då.
Hon växer. Och utvecklas. I en rasande fart. Mamma säger stopp nu för snart är hon ingen bebis längre! Hon och håller i längs allt, tår själv längre stunder och igår klättrade hon upp för alla trappstegen själv så nu måste vi säkra den trappan på nedevåningen också. Hon är fortfarande en väldigt glad bebis och aktiv, det ända som jag önskade var att hon kunde dämpa sitt röst läge emellanåt. Hon spelar nämligen i samma liga som Celine Dion, Whitney Houston och för att inte tala om Pernilla Wahlgren illtjut i Piccadilly Circus, Ni minns väl!! Kan små barn åstakomma hörsel skador på sig själva???? Iså fall ligger nog vi i risk zoonen.....
Dagen till ära är ganska lugn, Ville är på förskolan och jag borde ta och röja upp här hemma, em ska vi tillbringa med några grannar och sen blir det middag och mys. Pierre har kur och jobbar sent i kväll så han ser vi inte på hela dagen lång.
I morgon är det ingen förskola så då blir det en lung och skön (kanske sovmorgon)morgon så får vi se vad den dagen ger.
Ett steg mot att återuppta bloggandet är nu gjort!
Puss och kram Milla
Livet rullar på, alldeles för fort kan jag känna, Mollysen är 9 mån och Ville fyller snart 4 år, vart tog tiden vägen, men den går ju fort när man har roligt, brukar man ju säga. Livet känns väldigt bra! Vi är glada och lyckliga! Visst finns det dagar när när man kanppt orkar räkna till tio, men så är det ju att vara småbarn förälder, och de dagarna fanns ju innan också men berodde på andra saker, det är ju livet!
Tog en paus i bloggandet för ca 1 årsedan, det kändes inte som jag hade något vettigt att skriva, orden kom inte naturligt.
En tuff graviditet, 3 års trots och en STOR längtan efter hus gjorde att livet inte kändes som det gör nu. Jag hade svårt att hitta energin till att skriva, men kanske att den flödar nu när det var så länge sedan!
Nu har vi acklimatiserat oss i den nya staden (eller orten) och i området och vi trivs väldigt bra! Fantstiska grannar och en bra blandning av människor med alltifrån barnfamiljer till äldre. Ville har kompisar och det finns massa småttingar så Molly kommer ha fullt upp isommar (och jag med antar jag)
Igår satt jag och Pierre och planerade lite inför vår och sommar, vi vill lägga ny altan och stenplattor samtidigt som vi ska åka till systrami, men som mitt mål alltid är -Vill man så kan man, ivärsta fall får vi ju vänta med en grej, men det blir inte Systrami, det är vi överens med! Det känns så skönt att han njuter lika mycket som jag över att åka dit!! det gör mig lycklig!
Ska försöka boka i slutet feb. Jippie!
Förra veckan var vi i Sälen med våra vänner,en ur härlig resa som innefattade det mesta! Otroligt tacksamma är vi för att vi fick åka med! Carolines jobb har nämligen stugor där uppe.
Vi visste inte riktigt hur Ville tycka om det här med pjäxor och skidor, om det skulle klämma, bli kallt mm mm, han gör ju inget som han inte vill, om ni förstår vad jag menar. Men han fullkomligt älskade det! Och blev så duktig! Han tom grät ibilen när vi skulle åka hem. - Varför måste vi lämna tillbaka skidorna, jag vill åka mer. Sötnosen. Det hjälpte inte ans att förklara att nästa år är skidorna och pjäxorna för små, han ville inte hem. Så det var definitivt inte sista gången som vi åkte till fjällen!
Och Molly då.
Hon växer. Och utvecklas. I en rasande fart. Mamma säger stopp nu för snart är hon ingen bebis längre! Hon och håller i längs allt, tår själv längre stunder och igår klättrade hon upp för alla trappstegen själv så nu måste vi säkra den trappan på nedevåningen också. Hon är fortfarande en väldigt glad bebis och aktiv, det ända som jag önskade var att hon kunde dämpa sitt röst läge emellanåt. Hon spelar nämligen i samma liga som Celine Dion, Whitney Houston och för att inte tala om Pernilla Wahlgren illtjut i Piccadilly Circus, Ni minns väl!! Kan små barn åstakomma hörsel skador på sig själva???? Iså fall ligger nog vi i risk zoonen.....
Dagen till ära är ganska lugn, Ville är på förskolan och jag borde ta och röja upp här hemma, em ska vi tillbringa med några grannar och sen blir det middag och mys. Pierre har kur och jobbar sent i kväll så han ser vi inte på hela dagen lång.
I morgon är det ingen förskola så då blir det en lung och skön (kanske sovmorgon)morgon så får vi se vad den dagen ger.
Ett steg mot att återuppta bloggandet är nu gjort!
Puss och kram Milla
söndag 13 december 2009
fredag 24 april 2009
lördag 21 februari 2009
En liten utflykt till Sisjön!
Vi tog oss en lite tur till Sisjön igår för lite pulka åkninng och varm choklad,
Det var väldigt mysigt där uppe nu, sjön hade frusit till is och längdskidåkare var ute och åkte runt den, även en fiskare stod mitt där ute och fiska, vi gick längs kanten och njöt av utsikten....
Sen skulle vi stanna för att fika, vi hade precis hunnit duka upp när en lös hund kom springande, matte och husse kom en bit efter, han nosade sig fram till oss och till Villes ostmacka och smaskade i sig den, vilket i sin tur gjorde Ville helt förtvivlad..... Ägarna gjorde inget utan stod på promenad vägen och ropade på hunden. Vi började trösta Ville med att det fanns fler smörgåsar men det spelade ingen roll för - Vovven tog min macka, var det enda han sa. När väl voven ätit upp mackan traskade både ägarne och han bara vidare, de sa inte ett ljud.... Jag älskar hundar, men har man inte koll på sina hundar så ska de då inte gå lösa!!!! Och ser man att det är små barn i närheten så kan man väl ändå gå och hämta hunden..... Så där stod vi på andra sidan Sisjön med ny uppackad matsäck och en alldeles förtvivlad son som inte tyckte något var roligt efter det........ efter många försök tog vårt men framförallt mitt tålamod slut och det blev ilfart tillbaka till bilen...... det var nog tur för den hundägarn att vi inte möttes igen..........
Ja det blir verkligen inte alltid som man tänker sig!
Puss på er Milla
Det var väldigt mysigt där uppe nu, sjön hade frusit till is och längdskidåkare var ute och åkte runt den, även en fiskare stod mitt där ute och fiska, vi gick längs kanten och njöt av utsikten....
Sen skulle vi stanna för att fika, vi hade precis hunnit duka upp när en lös hund kom springande, matte och husse kom en bit efter, han nosade sig fram till oss och till Villes ostmacka och smaskade i sig den, vilket i sin tur gjorde Ville helt förtvivlad..... Ägarna gjorde inget utan stod på promenad vägen och ropade på hunden. Vi började trösta Ville med att det fanns fler smörgåsar men det spelade ingen roll för - Vovven tog min macka, var det enda han sa. När väl voven ätit upp mackan traskade både ägarne och han bara vidare, de sa inte ett ljud.... Jag älskar hundar, men har man inte koll på sina hundar så ska de då inte gå lösa!!!! Och ser man att det är små barn i närheten så kan man väl ändå gå och hämta hunden..... Så där stod vi på andra sidan Sisjön med ny uppackad matsäck och en alldeles förtvivlad son som inte tyckte något var roligt efter det........ efter många försök tog vårt men framförallt mitt tålamod slut och det blev ilfart tillbaka till bilen...... det var nog tur för den hundägarn att vi inte möttes igen..........
Ja det blir verkligen inte alltid som man tänker sig!
Puss på er Milla
måndag 16 februari 2009
Kalas!!!
Så vart det dags för 3 årskalas igår!
Pippi tema var önskemålet och det blev ett tårtkalas! Vi stod och bakade tårtor nästan hela lördagen men vi hade väldigt kul tillsammmans allihopa!
istället för att det bara skulle vara ett barn kalas kom vi på att givetvis Pippi skulle komma på besök!! Vi försökte förgäves få någon att ställa upp med att komma med godis påsarna utklädd till Pippi, så då fanns det bara en sak kvar att göra, det var bara för mig att trycka i mig i Pippi kläderna och ta risken att bli igenkänd av de små knattarna.
När Ville öppnade dörren med alla barnen omkring sig såg han först lite spänd och nervös ut sedan började de en efter en le och tyckte att det var spännande och roligt, Pippi fick kramar av barnen och delade ut godis påsarna. Kalas! Trist var det bara dock att innan jag hunnit delat ut godis påsarna säger ville till alla vuxna i vardagsrummet
- Det e mamma!!!! Och skrattar.... jaja Han blev glad ialla fall....
Sen fick inte Pippi gå, hon skulle stanna, så jag var väl Pippi i 1 1/2 timma eller nåt.... För er som missade denna fantastsika gravida Pippi kommer ett smakprov från kalaset!
Ville han ville ju inte vara sämre än att prova kostymen han också!!
Ja roligt hade vi igår, han pratade om kalaset och Pippi hela eftermiddagen så det var värt allt!!
Tusen tack för alla fina presenter!!!!!! Och tack alla ni för att ni kom!!!
Och Pappa, det första ville började prata om i morse var tvättmaskinerna och torktumlarna........... så nu finns det ingen återvändo :-)
Nu ska jag ta det lite lugnt inna det är dags att hämta Ville för att åka till doktorn på återbesök för öronen.
Puss på er!!! Milla
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)